I förra blogginlägget berättade jag om ett litet solur hittat i kvarteret Sandbacken i Uppsala. Det här inlägget handlar om ett kugghjul från Uppsala och om tidiga tidmätare.
Under den tidigmoderna tiden sker samhällsförändringar som utgår från en önskan att i ökad utsträckning dokumentera och kontrollera samhället. Landskapet karteras, nya vetenskapliga metoder och synsätt utvecklas, till och med födelse och död dokumenteras i kyrkböckerna.
Också själva tiden börjar allt mer vara mätbar och det blev viktigare att veta hur mycket klockan faktiskt var. Redan under medeltiden mättes tiden genom de klockor som fanns bland annat i sockenkyrkor och domkyrkor. Ett exempel är det astronomiska ur som installerades i Lunds domkyrka runt 1425. Kanske kunde klockor också finnas i enskilda sekulära miljöer i samhällets högsta topp. Vid 1500-talets början tillverkades små individuella tidmätare – fickur – i Nürnberg, och klockor blev med tiden vanligare. Det är i detta sammanhang det lilla resesoluret från kvarteret Sandbacken ska förstås.
Men soluret från kvarteret Sandbacken är inte det enda tecknet på att den personliga tidmätningen blivit viktigare i det tidigmoderna Uppsala. År 1977 gjordes en arkeologisk undersökning i kvarteret Örnen, som ligger i den östra delen av staden norr om Fyrisån. Undersökningen visade att området blev en del av stadsbebyggelsen tidigast efter 1550. Fyndmaterialet visar att de som bott i området kanske har haft det ganska gott ställt, bland annat påträffades sporrar, mynt och fragment av kakelugnar.
Kugghjul hittat i kvarteret Örnen i Uppsala, SHM 32132:2663. Foto Elisabet Regner.
I fyndmaterialet från kvarteret Örnen finns ett kugghjul av järn, i sig inget ordinärt fynd. Men det här kugghjulet är mycket speciellt. Ett närmast identiskt kugghjul hittades 1929 vid de arkeologiska undersökningarna av Gudhems kloster i Västergötland, men då tillsammans med ytterligare delar till en tidig klocka som mycket väl kan vara medeltida.
Kugghjul hittat i Gudhems kloster, Västergötland, SHM 23950:1929:204. Foto Sanna Stahre.
Gånghjul till klocka hittat i Gudhems kloster i Västergötland, SHM 23950:1929:205. Foto Sanna Stahre.
Den arkeologiska rapporten från grävningarna i kvarteret Örnen nämner inte kugghjulet, men det är sannolikt att det påträffats i en del av kvarteret som bebyggs först i början av 1600-talet. I området hittades ganska mycket föremål. Antingen har man hämtat jord från en annan del av staden eller också kan man kanske tänka sig att föremålen kasserats av de som bodde på tomten. Mekaniken i urverken förändrades först vid slutet av 1600-talet och det är alltså fullt möjligt att det urverk som kugghjulet kommer från åtminstone är samtida med gårdsbebyggelsen.
Jag tycker det är rätt intressant att det finns flera fynd av tidiga urverk just från Uppsala. I staden ligger Sveriges äldsta och största universitet som var en oerhört viktig vetenskaplig miljö under 1600-talet, men här fanns också en stark kyrklig miljö genom domkyrkan. Kanske har det varit särskilt viktigt att hålla tiden i Uppsala?
Veta mer:
Johnsson, J. Arthur, 1970. Sveriges äldsta ur. Svensk Ur-Optiktidning, mars 1970.
Roslund, Ylva, 1985. Kvarteret Örnen i Uppsala – från bondgård till högreståndsmiljö. Riksantikvarieämbetet Rapport UV 1985:28.
Bli först att kommentera