Tre ting av trä

Trä är kanske det material som människan använt mest genom historien. Vardagsföremålen under medeltiden var troligtvis till stor del tillverkade av trä, men relativt få hela medeltida träföremål finns kvar idag.

För att trä ska bevaras i jorden krävs bra bevaringsförhållanden så som fuktiga marklager, där kyla, mörker och låg syrehalt har bromsat träets naturliga nedbrytningsprocesser. Den fuktiga jorden i Söderköping har utgjort en gynnsam konserveringsbädd för organiskt material. Träfynden består ofta av fragmenterade föremål som är svåra att närmare bestämma funktion på. Tolkningen av fyndsammanhanget blir därför extra viktig i förståelsen av själva föremålet.

Här kommer jag ge tre exempel på föremål i trä som inte är spektakulära men ger oss exempel på medeltida vardagsliv i kvarteret Brygaren.

Grötkräklan var ett handredskap som förr användes till att röra om med i grytor och andra kärl. Den tillverkades av en grenig tall- eller grantopp som avskalades från bark och andra ojämnheter.

Grötkräkla inv. 34183, fyndnummer 880.

I materialet finns ett 20-tal flöten. De flesta är tillverkade i bark och är ganska små, troligtvis är de garnflöten det vill säga när man har fiskat med nät. Det är en förhållandevis stor andel om man ser till övriga trä/barkföremål. Fiske bör varit en viktig näring för de människor som rörde sig i kvarteret Bryggaren.

Garnflöte i bark, inv 34183, fyndnummer 814

Korvpinnar kallar man en typ av föremål som är vanliga i medeltida kontexter. Från kvarteret Bryggaren har vi 18 stycken. De är mellan 10-15 cm långa, svagt böjda och oftast spetsade i en ände.

Ett användningsområde för dessa centimetertjocka träpinnar kan ha varit att hålla köttinnehållet på plats i korvskinnet (fjälstret) vid korvtillverkning. Pinnen fästes genom korvskinnet och stängde öppningen. Detta sätt att hålla samman korven är känt även från sentida beskrivningar.

Spetsad pinne, inv 34183, fyndnummer 886

Nu tror inte jag att det är så enkelt att alla dessa pinnar bara representerar medeltida korvtillverkning. För oss ligger de nära till hands att även tolka dem utifrån aktiviteter som har skett i en miljö som har haft nära kontakt med havet och fiske.

Spetsade pinnar finns även från undersökningarna i Birkas hamn samt från handelsstaden Hedeby i norra Tyskland. I Hedeby har man tolkat dessa i samband med torkning av fisk. Med hjälp av pinnarna har man spänt ut fisken så att den lättare har gått att torka. Korvpinnen kan således även kallas för ”fiskpinne”.

”Fiskpinnarna” och flötena ger oss en indikation på att det kan ha funnit en eller flera fiskebodar i området.

Skiss av fisk utspänd med pinnar. Teckning av Helena Rosengren.