Tegelprinsessan

När vi letade efter något helt annat, så fick vi i våra samlingar syn på ett föremål som länge legat på sin hylla. En medeltida tegelsten med en inristad teckning av en prinsessa! Tegelstenen kommer från Riddarholmskyrkan i Stockholm, som byggdes i slutet på 1200-talet och var färdig runt år 1300.

Vår tegelsten har en storlek som stämmer väl med det äldsta teglet i kyrkan, och den kan ha ingått i det ursprungliga kyrkobygget. Teglet har en rundad kant, det är alltså ett så kallat profiltegel. Profiltegel användes för särskilda arkitektoniska detaljer, till exempel för portalomfattningar eller valv.

Tegel var vid den här tiden något nytt i Sverige, och Stockholm var också en ung stad. Det tegel som behövdes för den framväxande stadens prestigebyggnader framställdes på tegelbruk i stadens närhet, och fraktades sedan in till byggplatserna. En tegelugn som ingått i den här hanteringen har funnits i Boo i Nacka, alltså i Skärgården utanför staden.* Från tegelbruket i Boo har man skeppat teglet in till Stockholm. **

Tegelprinsessan (FID 45276, ingår i SHM inventarienummer 2836)

Vår textilexpert Helen Persson har tittat på teckningen, och kan berätta mer om kungligheten:

Som det anstår en prinsessa har hon en krona, och håret är troligen uppsatt i flätor. Just det synliga håret är det som visar att teckningen sannolikt avbildar en prinsessa – hade det varit en drottning borde håret ha varit uppsatt eller täckt.

Över axlarna har hon antagligen en mantel, och den tycks vara av hermelinpäls. Under vintern blir hermelinens päls vit, medan svansspetsen för blir svart. De spridda långa inristningar över manteln kan tolkas som att de ska föreställa de svarta hermelinsvansarna som stod ut mot i den vita pälsen, vilket var höjden av lyx – och förbehållen de kungliga, passande för en prinsessa!

Plagget på överkroppen är inte helt klart, men en gissning, baserad på linjen vid höften och de lite mer oklara linjerna runt bysten och midjan, är att hon är menad att bära en surcot ouvert, alltså en surkot utan ärmar, över en kjortel.

Drottningen av Saba klädd i mantel och surcot overt. Hovdamerna är också iklädda surcot overt. Korstol från Lunds domkyrka. Efter Ewert Wrangel, ”Korstolarna i Lunds domkyrka” (1930).

Förnäma damer i surcot overt. Kalkmålning i Ørslevs kyrka, Slagelse, Danmark. Foto: PrixeH/Wikipedia.

Surcot ouvert var populärast under 1200-talets sista decennier och första hälften av 1300-talet.

De små markeringarna på livet och mitt fram på kjolen kan vara menade att föreställa dekorativa knappar eller en typ av broscher, vilket var modernt och finns på andra avbildningar från tiden.

Vad som har hänt nere vid fötterna är ett mysterium dock… Enligt mode och moral skulle vanligen inte en välboren kvinnas ben synas. Här är ju kjolen på gränsen till kort-kort! Men troligen är det nog bara så att det blev lite fel i ritningen…

Hennes skor är spetsiga framtill, troligen är det en variant av så kallade snabelskor.

Utifrån klädedräkten kan teckningen ges en datering till tiden sent 1200-tal – 1300-tal.

Vem har gjort teckningen? Tegel framställs genom att lera blandas med sand till rätt konsistens. Sedan slås leran över i träformar, och får därefter torka. Sedan bränns de torkade teglen i en tegelugn.

Eftersom teckningen är gjord då tegelleran fortfarande var blöt, så kan vi bestämma att teckningen gjorts direkt efter att leran slagits i sin form. Utifrån senare historiska uppgifter är det känt att kvinnor och barn ofta var inblandade i arbetet med att blanda leran med sand, genom att trampa runt i blandningen. Det är nog därför troligt att det är ett barn som varit inblandad i tegeltillverkningen som har ritat den vackra prinsessan i den blöta leran.

Vem har teckningen avsett att avbilda? Kanske har vår tecknare – eller tecknerska – fått följa med en tegeltransport in till Stockholm, och där sett någon av de kungliga i högtidsdräkt. I så fall är en möjlig kandidat prinsessan Ingeborg, kung Magnus Ladulås dotter och blivande drottning av Danmark. Bilden kanske har tillkommit för att visa någon kamrat hur tjusig prinsessan var.

Teckningen visar hur idén om den medeltida prinsessan är tidlös – redan under den tid då prinsessor faktiskt såg ut som sagornas prinssessor så har man fantiserat om dem.

*) ugnen har nyligen undersökts av arkeologer. En rapport finns här: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/5474/uvr2013_027.pdf?sequence=1

**) Ett sjunket medeltida fraktskepp, med full tegellast, har påträffats utanför Kungshamn nära Stockholm. Här finns bilder och uppgifter om vraket: http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/18000000067900