Söderköping var ursprungligen marknadsplats för den närliggande landsbygden, men under medeltiden utvecklades platsen till en blomstrande stad för sjöfart och handel. Tack vare det stora antalet arkeologiska undersökningar som företagits runt om i staden finns idag ett stort medeltida fyndmaterial bevarat. Dessa material kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare fördjupa och nyansera bilden av det medeltida Söderköping.
Staden vid kanalen
I de östra delarna av Östergötland ligger Söderköping, precis intill Göta kanal och den djupa havsviken Slätbaken som leder ut i Östersjön. Parallellt och strax söder om Göta kanal rinner Storån som skär genom Söderköping. Genom Storån och dess avknoppning Lillån delas staden in i tre naturliga områden; Bergskvarteret norr om Storån och upp mot Ramunderberget, Vintervadskvarteret (Drothemskvarteret) mellan Storån och Lillån och Hagakvarteret söder om Storån (se fig. 1).
Det strategiska vattennära läget gjorde Söderköping till en viktig hamn- och handelsstad under medeltiden. Att Söderköping hade funktionen av att vara en handelsstad skvallrar även ortnamnet om: Sudercopia står för ”den södra köpingen” eller ”den södra handelsplatsen” – i relation till ”den norra köpingen”, det vill säga Norrköping. Handeln bedrevs på stadens centrala torg, Rådhustorget, och sannolikt låg den medeltida hamnen i dess närhet. Men hamnlägets exakta position under medeltiden har inte kunnat fastställas av varken skriftliga källor eller arkeologiska undersökningar.
Staden hade tre kyrkor och ett franciskankovent. S:t Ilian låg i Bergskvarteret, S:t Drotten och franciskankonventet i Vintervadskvarteret och S:t Lars i Hagakvarteret. Andra institutioner och inrättningar i den medeltida staden var rådhus, hospital, kapell, mynthus, helgeandshus, skola och kvarnar.
Söderköping expanderade kraftigt framförallt under mitten av 1200-talet, och fungerade som betydelsefull hamnstad ända in på 1400-talet. Genom dokumentationen från de många arkeologiska undersökningarna i Söderköping kan vi studera spåren efter de åtskilliga aktiviteter som ägde rum i staden. Bland annat har det medeltida gatunätet med kavelbroar, avloppsrännor och tomtstrukturer hittats, men även tusentals föremål som knyter an till de olika verksamheter som utgjorde stadens vardagsliv.
Fig. 1. Karta över Söderköping med kvarteret Bryggaren utmärkt med svart cirkel. Kartan är hämtad från RAÄ, fornsök.
Kvarteret Bryggaren
I det stadsarkeologiska accessionsprojektet kommer vi att gå igenom material från sex kvarter i Söderköping: Bryggaren, S:t Örjan, Folkskolegatan, Vintervadsgatan, Forseman och Breda gränd/Magasinsgatan. Det första materialet som vi jobbar med kommer från kv. Bryggaren och det innehåller flest föremål: ca 2570 fyndposter.
Kv. Bryggaren ligger i Hagakvarteret och söder om kvarteret går Skönbergagatan som var stadens utfart mot Västervik, gatan är belagd från medeltid. Öster om kvarteret ligger Färgaregränd som också är belagd sedan medeltiden, och i norr avgränsas kvarteret mot Storån.
År 1988 utfördes en arkeologisk undersökning av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt och Östergötlands länsmuseum i ett 72 kvm stort schakt i kvarterets nordvästra delar. Fem skilda bebyggelsehorisonter från tidigt 1200-tal -1400-tal påträffades. Bostadshus och ekonomibyggnader i trä konstaterades, likaså en diagonal gränd som löpte genom kvarteret. Byggnaderna och gränden var belägna på samma plats under tidsperioden vilket visar på en kontinuitet i tomtstrukturen. Rester efter ugnar och ässjor (smedjor) hittades också och i rapporten knyts smidesverksamhet och hantverk till platsen.
Fyndmaterialet från kv. Bryggaren består av stora mängder föremål i keramik, läder och trä. Till exempel krukor, kannor, skor, skospill och massor av flöten i bark. Men även andra materialgrupper såsom järn, sten, bränd lera, ben/horn och glas finns representerat. Exempel på föremål från de grupperna är knivar, brynen, sländtrissor, kammar och pärlor. I denna blogg kommer vi med jämna mellanrum presentera delar av det material som vi går igenom. Då vårt arbete innebär att dokumentera föremålen i Historiska museets databas blir de även tillgängliga för allmänheten att ta del av genom vår publika databas.
Fig. 2. Bro över ån, Rådhuset i bakgrunden. Bilden tagen på 1940-talet. Foto: Carl Gustaf Rosenberg – Okänt datum. Bilden hämtad från RAÄ, Kulturmiljöbild.
Referenser:
Beronius Jörpeland, Lena & Lindh, Maria (1996). Arkeologisk undersökning: vid en medeltida gränd i kvarteret Söderköping. Rapport/UV Stockholm, 1996:105. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Broberg, Birgitta & Hasselmo, Margareta (1978). Söderköping. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum.
Erixon, Sigurd & Ljung, Sven (red.) (1949). Söderköpings historia. D. 1, Tiden till 1568. Söderköping.
Harrison, Dick. (2012). En medeltida storstad historien om Söderköping. Johanneshov: TPB.
Bli först att kommentera